Den här skulle till och med pappa äta!

Jag vet inte om det beror på att jag äntligen blev färdig med alla rättningar och betyg igår, och att hjärnan typ tagit semester som gör att jag är så sugen på att till exempel läsa böcker (av skönlitterär typ alltså, händer tyvärr alldeles för sällan i vardagen). Lika sugen är jag på att experimentera i köket! Och eftersom både kropp och knopp visst var utvilad vid sex i morse, och jag inte ens försökte somna om så tog jag efter en kopp kaffe och lite slösurfande tag i just det suget!

Så innan morgonen har hunnit blivit dag så har jag bakat en variant av mina mandelfrallor, har en omgång nöt-dadel-apelsin-ingefärskakor på tork i ugnen. Och så har jag tokexperimenterat efter lite inspo från world wide web. Låt mig presentera Nationaldagskakan! En kaka som skulle kunna lura min käre far. Att det är en helt vanlig kaka alltså, med smör, socker och mjöl och så. Och det är definitivt inget fel på en vanlig kaka, men det vore ju inget experiment...

Om käre far skulle vilja smaka på dylik kaka nångång får han sluta att läsa nu, för här kommer ingredienserna. Mängd? Som vanligt från höften....

2 ägg vispade jag iallafall. Mixade sedan ett paket stora vita bönor (japp, pappa, det är sant)! 

Blandade ihop ägg och vita bönor till en massa, spädde sedan med lite vatten faktiskt. Rörde ner agave som sötning.

Ner i smeten hamnade sedan mandelmjöl, bakpulver, vaniljpulver och nästintill överdrivna mängder nystött kardemumma! Alltså, man får INTE strunta i kardemumman! Jag hade i tillräckligt med mandelmjöl så det blev en kladdig smet, den svällde rätt snabbt. Pytsade över smeten i liten kransform, med avtagbara kanter, och som var smord med lite smält kokosolja.

175 grader, säkert minst 40 minuter, en får väl hålla lite koll och använda en sticka för att kolla när den är färdig. Gör jag den igen lovar jag att mäta ingredienser och tid.

När den nästan hade svalnat tog jag en liten bit, hittade blåbär i frysen och med en liten extra touch av agave uppepå blev det en Nationaldagskaka som hette duga! Nu fortsätter jag den här fredagssöndagen med en cykelutflykt, och så lär jag äta mer kaka när jag kommer hem!