D21

Det har ju inte varit mycket bevänt med orienteringen den här våren. Parkorienteringarna i april missade jag, och sedan jobbade jag på de orienteringstävlingar som min förening höll i under maj. Inte hade jag tänkt att springa Sprint-DM idag heller, och allra minst i klassen D21.

Men häromdagen dök ett meddelande upp från en Facebook-vän. Som dessutom var ansvarig för tävlingarna. Han påstod att han saknade min anmälan. Jag försökte skylla på att jag tappat bort mitt inlogg till anmälningssidan, och att jag var lite putt på att klassen D35 inte fanns med. Ingen av ursäkterna hjälpte, för han kunde ju anmäla mig typ direkt. Så hoppsan, så stod jag där på startlinjen idag.

Jag kom inte sist, så det var ju bra. Men däremot vill jag återigen köpa kondition på burk, och så verkar det ju inte spela någon som helst roll hur många gånger jag försöker säga till mig själv att det är annan skala på de här sprint-orienteringarna. Jag sprang som vanligt för långt till första kontrollen.

Det var iallafall roligt att efteråt få titta på alla andra som startade senare, eftersom man hade bra utsikt på de sista kontrollerna från läktaren på idrottsplatsen. Orientering KAN vara en publiksport!