11. Friends.

De här två alltså! (Och så en Anki på det förstås, men hon fastnade inte på bild vid tillfället). De är nog de enda personerna jag behöver för att göra mitt tränande komplett. Mina bästa träningskompisar. Ja, om jag nu ska träna tillsammans med någon förstås. När det kommer till träning utanför gymmet, som löpning, skidåkning eller så, då tränar jag nog helst själv.*

Utöver att vara superduktiga instruktörer, var och en på sin grej, är de fantastiska vänner och förebilder. Och vackra, inifrån och ut. Jag är lyckligt lottad som har dem i mitt liv. Och även när vi blir gamla, får artros och tappar minnet kommer vi säkert fortfarande att försöka oss på nya yogapositioner. Rullatorasana anyone...?

*Okej då, min käre pappa kan jag tänka mig att träna med när det kommer till utomhusgrejer. Men det händer inte så ofta.