Rekord!
Men klapp på axeln till mig! Idag har jag satt distansrekord! Efter ett stugbyggarmöte med La Familia sprang jag hem från mina föräldrar. Laddad med kaffe, Mariekex och Nutella. Uppenbarligen ett vinnande koncept för mig. Jag har ju lufsat samma sträcka en gång förut (och cyklat den otaliga gånger), men idag var första gången jag sprang hela vägen! I motvind.
17 kilometer blev det och jag verkar vara skapt för att hålla en viss hastighet, för det gick lika snabbt (eller långsamt hur man nu väljer att se på saken) som när jag håller ett bekvämt tempo under en sträcka på sisådär 5 kilometer. En halvmara kanske inte skulle vara helt oöverstigligt i framtiden...
Utöver att vara väldigt nöjd med mig själv så är är jag väldigt nöjd med min löparrygga som sitter som ett smäck och premiäranvändandet av de knallorangea gococo-strumporna. Och allra nöjdast är jag nog att jag kan springa så långt mina Nike Free (för övrigt på rea på Sportamore just nu). Tackar gymnastikbakgrunden för starka fötter.
Det här blev ju värsta outfitinlägget. Lika bra att fortsätta med hela outfiten då, även om både sporttop från Casall, trekvarttights från Nike och tröja och jacka från Craft är gamla trotjänare. Funktionellt och färgglatt idag.
0 kommentarer: