Gnäll
Ja, jag vet att jag ser rätt skitnödig ut på bilden, men det är KÄNSLAN jag vill illustrera! Ja, alltså inte någon toalettfeeling, det tycker jag folk ska hålla för sig själva... Nä, vad jag vill illustrera är känslan av att ha tränat för att nå ett specifikt mål, och känna att man är (nästan) på topp när det är dags att prestera. (Apropå nästan, nu ska ju som sagt trettioåriga tanter tydligen inte hålla på med explosiv gymnastik, eftersom jag drog på mig en överbelastningsskada i lårmuskelfästet när jag gjorde min minicomeback i fjol, but still)...
Men, nu ska jag iallafall bara gnälla på motivationsbrist i en dag till, sen ta tag i träningen igen, med eller utan mål. Ska intala mig själv att hälsa och välmående får vara tillräckligt ett tag, tills jag hittar MÅLET, och med det, KÄNSLAN igen. Men varför ska jag gnälla en dag till? Jo, för att i morgon bitti åker jag och fina syster till grannstaden (den närmaste, som ligger 20 mil bort alltså) för lite julklappsshopping och obligatoriskt Ikea-häng. Taktiskt nog helgen innan lönehelg. För sen är det kört. Jag vill inte trängas. I och med denna mysiga tilldragelse blir det ju rätt svårt att klämma in träning imorgon, så därför får jag gnälla en dag till. Logiskt, eller hur?
 |
| I believe I can fly... |
0 kommentarer: