Kvällssol

När en orkar det som minst behöver en det som mest. Så var det verkligen idag. Kvar på jobbet till halv sju, vid halv åtta var det samling för vårt lilla cykelgäng för en kvällstur. Hade jag i sisådär 30 sekunder satt mig ner i soffan när jag kom hem, istället för att bara snabbt slänga i mig mat och byta om, ja då hade jag aldrig tagit mig iväg ikväll.

Sån tur att jag inte satte mig i soffan då! För en väldigt härlig kväll blev det ju, med härligt sällskap, varierande underlag, med både rotiga stigar, blöta myrar och fina grusvägar.  Och så var det sådär lite lagom jobbigt kuperat. Lägg till kvällssolen som gav sånt vackert ljus över hela turen så var det ju ett finfint sätt att avsluta en lång dag på. Och jag lär ju sova som en stock. Det hade jag säkert inte gjort om jag hade satt mig i soffan. Då hade jag nog vaknat med nackspärr efter att bara ha råkat vila ögonen lite i densamma...