Det är inte på de stora inkomsterna man blir rik...

... det är på de små utgifterna. För andra året i rad så har jag inte spenderarbyxorna på utan har förutsatt mig att leva på 500 kr i februari (efter räkningarna var betalda såklart). Nu är det en bara vecka kvar av februari, och jag har fortfarande 296 kr kvar av min femhundring.

Det är inte så svårt som man kan tro, det handlar främst om att bli medveten om pengarnas värde. Är det värt att spräcka en femhundring för en latte på stan? Svaret är ganska enkelt. Kyl, frys och skafferi är oftast mer välfyllt än man kan tro, och det skapar också en kreativitet när det kommer till matlagning.

Eftersom jag inte har satt totalt köpstopp under februari, utan bara en ytterst hård budget, så har jag ju haft möjlighet att handla hem lite färskvaror som typ ägg, frukt och grönsaker. Slank det ner någonting "bra-att-ha" i korgen? Icke. Nyttjade jag glatt mina värdecheckar? Japp, och de gav mig ju ett par extra varor.

Det finns också massor av saker man kan göra som inte kostar. Man kan träffa vänner och göra annat än att ta en fika. Träning är gratis, biblioteksböcker likaså. Man kan också ha turen att bli bjuden på middag av sina föräldrar (med efterföljande matlåda, tackåbock). Jag känner inte att jag har behövt försaka särskilt mycket hittills, det är faktiskt rätt lite grejer man egentligen behöver.

Jag gör återigen inte det här på grund av någon ekonomisk kris, utan för att jag kan. Och vill utmana mig själv. Och för att visa att det finns andra värden i livet än pengar. Man kan ju också tänka på att femhundra kronor nästan är en hel månadslön för en del människor i världen...