Den transteoretiska modellen

När jag läste idrottspsykologi för hundra år sedan fick jag lära mig den transteoretiska modellen. En bra förklaring på svenska hittar du på sidan 9-11 i den här uppsatsen från GIH, annars kan du ju införskaffa den ytterst amerikanska boken Foundations of Sport and Exercise Psychology och gotta ner dig. Men vill man ingetdera så handlar modellen om förändringsbenägenhet, ett vanligt exempel är beskrivningen av att gå från soffpotatis till någon som tränar regelbundet.

Nu kanske ni undrar vad det här har med mig att göra? Ja, nu går den ju inte att applicera rakt av just i den här situationen, men om man skulle skala ner den till en dag så skulle jag vara i stadiet som handlar om att man tänker att man ska göra en förändring (m.a.o "jag ska orientera för första gången på jättelänge"), men det stannar på begrundelsestadiet ("värsta hagelstormen precis när jag parkerat bilen så jag åker och handlar istället").

Hmm, flummigt, tror att jag framöver får bidra med ett bättre inlägg kring det här med beteendeförändring istället. Lite mer på riktigt. Vad det här inlägget egentligen gick ut på var att jag valde att ställa in mitt deltagande i en orientering på grund av vädret. Jag var faktiskt inte klädd för hagelskurar med efterföljande ihållande regn...