Innebandy, som blev en dansareobic, som blev en step, som blev lite dans
 |
| Min standardposé när det kommer till dans |
Idag var tack och lov huvudvärken borta (efter en tidig natt igår), och inte nog med att jag har spelat innebandy idag, jag har även steppat. Och dansat. Typ.
Först till innebandyn. Årlig match, där lärarna möter det vinnande laget. Det är alltså så ofta jag spelar innebandy. Detta år vann mina gullungar till nior själva turneringen. Jo, jag får kalla dem för det. Dagen till ära var de dessutom iklädda superhjältekostymer. Sjukt kreativa! Vinsten innebar alltså att det var dem vi lärare mötte. Nog för att de är snälla och rara, men inte gav vi dem segern för det. Lärarna fortsatte nämligen sin vinnande streak! Heja oss!
Sen så fick jag chans att betala tillbaka för gårdagen migränbortbytta klass. En annan kollega hade nämligen blivit sjuk under natten och ingen vikarie fanns att tillgå för kvällens dansareobics. Nog för att jag gärna skulle vilja öva in en dansklass också, men klassen idag fick istället bli en stepklass. Deltagarna var förstående, och ingen vände i dörren.
Men tänk, såhär till jul kan man ibland skoja till det, så när jag såg en dansant tjej bland kunderna (visste att hon hade haft dansklasser på en dansstudio) så frågade jag om hon inte ville köra de sista 20 minuterna. Och tänk, det gick minsann det. Så efter en fartig step lärde vi oss några dansmoves och fick på sådant sätt oss lite dans till livs ändå. Det behöver inte vara så allvarligt jämt ser ni.
Älskar flexibiliteten. Blev säkerligen en ljuvlig klass!! Bra gjort!!
SvaraRadera