Second
 |
| Man måste jämföra vägval efter målgång. Det hör till. |
Sänggående runt 03.30 i natt efter en härlig surströmmingsskiva med kollegor. Från detta trevliga samkväm agerade jag också nattlig taxichaufför till både när och nästan fjärran så de kära kollegorna kom hem ordentligt. Inte de bästa förutsättningarna för ett topplopp i orientering idag alltså.
Och något klockrent lopp gjorde jag inte (det där perfekta som man väntar på). Men hallå, jag slog min kära pappa igen! Mitt mål i varje tävling. Andra gången någonsin. 20 sekunder förra gången, idag med två minuter. Det tar sig! Tack pappa för att du är en morot. (Ja, alltså inte en sån orange och ätbar sak, utan motivation)...
Och något klockrent lopp gjorde jag inte (det där perfekta som man väntar på). Men hallå, jag slog min kära pappa igen! Mitt mål i varje tävling. Andra gången någonsin. 20 sekunder förra gången, idag med två minuter. Det tar sig! Tack pappa för att du är en morot. (Ja, alltså inte en sån orange och ätbar sak, utan motivation)...
I morgon är det dags igen, fast då kan jag och papps inte jämföra oss då jag måste springa i en tävlingsklass istället för min vanliga Öppna bana. Scary. Det är stafett nämligen, och trots att jag varnade min lagledare att jag varken är i fin form eller har orienterat så mycket i sommar så ville de ha med mig. Minsta möjliga skada känner jag får bli morgondagens mål.
Och att bjuda på kaffe och kakor, för det är jag grymt bra på.
Och att bjuda på kaffe och kakor, för det är jag grymt bra på.
Heja!
SvaraRaderaTack Suz! Tyvärr så hjälpte det ju föga. Jag sög på orientering på söndagen. Stackars lag...
SvaraRadera